|
Grundlagsändringen som smögs igenom utan att allmänheten informerades eller någon öppen debatt förekom
Lagändringen röstades igenom en andra gång i riksdagen 2010-11-24 och därmed träder lagen i kraft 2011-01-01. Nedan kan ni ta del av den information, som vi lade ut under sensommaren och hösten 2010. Den mycket omfattande grundlagsändringen borde vi nämligen ha fått rösta om i valet 2010, i form av en folkomröstning, dessutom en beslutande sådan. I Sverige är nämligen folkomröstningar i en grundlagsfråga till skillnad mot andra folkomröstningar, beslutande.
Informationen nedan är från den 2010-09-21, dvs från strax efter valet 2010.
Grundlagsändringen som ingen talar om
I kortare version på enklare svenska
Det finns fortfarande en möjlighet att lyfta den fråga, som borde ha blivit den viktigaste valfrågan i valet 2010. Frågan handlar inte bara om att ändra en viktig lag, den handlar också om vår demokrati och respekten för medborgarna. Det svenska folket borde ha fått säga sin mening i en folkomröstning på valdagen, för det vi pratar om är den grundlagsändring som av Justitiedepartementet beskrivs som omfattande förändringar i Regeringsformen, den grundlag som beskriver hur vårt land ska styras. Grundlagarna står över alla andra lagar i vårt land och är svårare att ändra än andra lagar. De är till för att skydda vår demokrati och utgör det svenska samhällets spelregeler. Regeringsformen är den viktigaste av dem.
Turkiet röstade en vecka före vår valdag om ändringar i sin grundlag. I Turkiet ansågs det som självklart att folket skulle få rösta, men inte här. I Schweiz kan parlamentet aldrig göra ändringar i en grundlag, utan att en obligatorisk folkomröstning först har genomförts. Här hemma har politikerna möjlighet att ge folket en folkomröstning i en grundlagsfråga. Den möjligheten infördes 1980, men har aldrig använts hittills, trots att man har varit inne och ändrat i våra grundlagar sedan dess. Till skillnad mot alla andra folkomröstningar i Sverige, som bara är rådgivande, är en folkomröstning i en grundlagsfråga beslutande. Om det svenska folket säger nej till förslaget, måste politikerna förkasta det och börja om från början.
Hur många medborgare vet ens att det finns ett vilande grundlagsförslag, som kommer att träda i kraft den 1 januari 2011, om det klubbas igenom i Riksdagen igen, nu efter valet?
Att ändra en grundlag i Sverige
För att ändra en grundlag, krävs det två riksdagsbeslut, ett före och ett efter ett val. Det mellanliggande valet är just till för att folket ska ha en chans att stoppa den föreslagna ändringen. Om inte politikerna har valt att ge folket en möjlighet att direkt säga sin mening genom en avgörande folkomröstning, kan medborgarna fortfarande stoppa förslaget genom att rösta på partier, som lovar att rösta mot förslaget vid den andra omröstningen i Riksdagen.
Hanteringen av ärendet
Det första beslutet att godta grundlagsändringarna fattades av Riksdagen den 2 juni. Ytterst få medborgare tycks känna till detta. Alla som vi har frågat, har sett ut som levande frågetecken när vi har tagit upp frågan. Folk i allmänhet tycks tyvärr ha en ganska vag uppfattning om vad en grundlag är och hur pass viktig den är för vårt samhälle.
När grundlagsändringen skulle börja utredas, angavs det tydligt i direktiven att fortlöpande information skulle lämnas till medborgarna, samt att utredningsarbetet skulle bedrivas på ett öppet sätt och stimulera en författningspolitisk diskussion i hela samhället. På enkel svenska innebär det att det svenska folket borde ha fått information om vad man ska ändra och varför. Folket borde löpande ha fått information om hur arbetet utvecklas och det borde ha skett öppet, på ett enkelt språk, som alla lätt kan förstå. Folket borde också ha uppmuntrats och inbjudits till diskussioner, som handlar om vad de tycker är viktigt i vår demokrati och vad de tycker borde stå i våra grundlagar.
Varför har inte riksdagspartierna valt att presentera de omfattande grundlagsändringarna för folket, före valet och nu innan det avgörande beslutet ska fattas?
Om man nu som politiker och riksdagsledamot kan väcka frågan om en folkomröstning i en grundlagsfråga, när ska det ske om inte då det handlar om ett lagförslag, som Justitiedepartementet betecknar som omfattande förändringar?
Varför tillfrågades inte folket under utredningen och gavs möjlighet till en öppen, författningspolitisk diskussion enligt direktiven? Var politikerna rädda för att folket skulle börja kräva mer direkt demokrati, beslutande folkomröstningar i stället för rådgivande och ett mer utvecklat folkinitiativ?
I utredningsdirektiven angavs att arbetet ska "koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet". Ja, vore det inte en bön att stilla bedja om, med tanke på vad som nu ligger som ett vilande grundlagsförslag och hur man har hanterat hela ärendet?
Nu måste vi understryka att det finns delar i förslaget som vi tycker är bra och som vi utan problem kan ställa oss bakom. Det finns också delar som får oss att fundera över om förslaget är så genomtänkt som det borde vara. Det största problemet med förslaget är dock hela hanteringen av det. Förslaget hade kunnat bli mycket bättre om direktiven hade följts och då hade förslaget också varit ordentligt förankrat hos medborgarna. Vilar inte hela tanken med representativ demokrati på att förtroendevalda har folkets stöd i ryggen?
Det fanns politiker, som under processens gång hade idéer och ambitioner att utveckla vår demokrati och ge det svenska folket mer makt, skydd och möjligheter till ett betydligt större medborgarinitiativ, men de är tysta.
Exempel:
Gustav Fridolin (MP): Jag önskar att vi kan få en folkets grundlag som resultat av den grundlagsutredning som nu sker (ur Riksdagens protokoll 2004/05:87, onsdagen den 9 mars)
Anne-Marie Pålsson (M) lämnade in en motion om medborgarinitiativ på nationell nivå, en motion som avslogs. Anne-Marie Pålsson valde senare att lämna riksdagen i protest mot att den enligt henne blivit ett knapptryckarkompani.
Fredrick Federley (C) föreslog i en motion fullt personval och en stärkt ställning för riksdagens ledamöter gentemot partierna. Inte heller det förslaget vann gehör.
Utdrag ur motionen: Det är ett demokratiskt problem att riksdagsledamöterna har en så svag ställning i förhållande till sitt parti liksom den rent faktiskt svaga ställningen i förhållande till regeringen. I ett demokratiskt land borde det vara väljarens önskan om sin företrädare som står över partiernas val av kandidater men också politisk linje.
Bo Bernhardsson och Margareta Persson (s) lämnade gemensamt in en motion gällande grundlagsskydd mot privatiseringar. Enligt dem har den privata äganderätten ett gott skydd i grundlagen. Det gemensamma, offentliga ägandet har det däremot inte, vilket kanske borde diskuteras.
Något som absolut borde diskuteras innan det avgörande beslutet fattas, är om det verkligen är nödvändigt att grundlagsfästa vårt medlemskap i EU, samt vilka samarbeten som vi deltar i internationellt. Ändringen ska ha kommit till för att tydliggöra. Tydliggöra för vem och av vilket skäl? Om FN eller Europarådet plötsligt en dag skulle börja att agera på ett sätt som vi i Sverige inte kan ställa oss bakom, kan vi då enkelt dra oss ur samarbetet om det finns inskrivet i vår grundlag?
Att göra omfattande grundlagsändringar utan att ta upp det med det svenska folket, trots direktiv om fortlöpande information och att man ska stimulera en författningspolitisk diskussion i hela samhället, vad ska man kalla det egentligen? Är det så här vi vill att våra politiska ledare ska agera i Sverige år 2010? Oavsett vilken position i samhället man än har, är man inte vad man säger, man är vad man gör!
Lyft frågan! Än är det inte för sent att protestera och påverka. Samla namnunderskrifter eller gör något annat moget och ansvarsfullt för att få riksdagens ledamöter att förstå att det inte är i sin ordning att hantera en så viktig fråga på det här sättet. När väl det andra beslutet är fattat i riksdagen är det för sent.
För Visiona
Alice Alvinstedt
Mer information om folkomröstningar i grundlagsfrågor hittar ni på Riksdagens hemsida.
Mer information om grundlagsutredningen och direktiven finns på SKLs hemsida.
Sidan ändrad den 10-12-02 webmaster@visiona.se
| 